Cookie Settings
Customize Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorized as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customized advertisements based on the pages you visited previously and to analyze the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Other cookies are those that are being identified and have not been classified into any category as yet.

No cookies to display.

Siirry suoraan sisältöön Till huvudsida

Postmuseums historia

Generalpostdirektör Hj. Lagerborg (1842–1910) anses vara Postmuseets andliga fader. Under hans tid (1887–1903) började man samla gamla föremål i Poststyrelsens skåp. Projektet med Postmuseum tog ordentlig fart i Finland först efter att landet blivit självständigt och förhållandena stabiliserats 1918.

Postmuseum fick sina första lokaliteter – fyra rum – på Georgsgatan i Helsingfors den 1 september 1926. Det öppnades för allmänheten den 22 juni 1927. På 1930-talet utvidgades museet på Georgsgatan med två rum och blev 160 kvadratmeter stort. Enligt museidirektör Forsblom möjliggjorde den önskade utvidgningen ”den civiliserade välvillighet som statsmakten och Post- och telegrafstyrelsen visat och en varm kulturhobby som vårt lands självständighet ålagt”. Till följd av kriget blev museet emellertid hemlöst 1941.

Efter kriget fanns det inga lämpliga lokaler för Postmuseum, men föremålen bevarades i lager.
I maj 1954 öppnade museet sina dörrar i Vasa posthus, där det hade 250 kvadratmeter till sitt förfogande. I slutet av 1958 var man emellertid tvungen att stänga museet eftersom lokalerna behövdes för postens övriga verksamhet. Det hade också varit meningen att verksamheten skulle vara tillfällig och museets besökarantal var lågt i Vasa.

I februari 1962 öppnades Post- och telegrafmuseum på Fabriksgatan i Helsingfors. När museet förnyades slog man samman de posthistoriska samlingarna med samlingar som anknyter till telegraf-, telefon- och radioverksamhet som samlats under årens lopp. Museum, som hade två våningar i ett bostadsvåningshus, förfogade över sammanlagt cirka 600 kvadratmeter. På 1970- och 1980-talet lyckades man ännu skaffa lite extra utrymme i samma bostadsaktiebolag. Man använde trapphuset för att röra sig mellan de olika lägenheterna. Utrymmena var inte lämpliga för ändamålet och det fanns heller inte tillräckligt med utrymme. Den 1 mars 1971 bytte Post- och telegrafmuseet namn till Post- och telemuseum.

På 1970-talet var flera interna museiarbetsgrupper inom Post- och telegrafmuseum verksamma. Enligt promemorior varierade utrymmesbehovet från 1 200 kvadratmeter till 2 000 och till och med 5 000 kvadratmeter. Under 1980-talet sökte man aktivt nya verksamhetslokaler. Man kartlade lediga och andra eventuella utrymmen såväl i Helsingfors som i Åbo, Tammerfors, Tavastehus och Esbo. Man kom längst med planen att placera museum i det gamla post- och telegrafhuset i Tammerfors som byggdes på 1920-talet. Förutom att kartlägga gamla lokaler gjordes en plan för ett nybygge i anslutning till huvudkontoret i Ilmala. Under den senare halvan av 1980-talet lades mycket fokus på museets förvaltningsmodell i syfte att grunda en stiftelse för museet. Det grundades emellertid ingen stiftelse, utan i stället inrättades affärsverk och i samband med detta beslutades att museet ska delas upp i två olika museer, Postmuseum och Telemuseum.

För Telemuseum hittades verksamhetslokaler i Vallgård, dit Post- och televerkets televerksamhet hade koncentrerats. Postmuseum blev kvar på Fabriksgatan, men lokalerna uppfyllde inte önskemålen. Sökandet efter bättre verksamhetslokaler för Postmuseum fortsatte tills man under 1992 fick till stånd ett beslut om att flytta Postmuseum från Fabriksgatan till Helsingfors huvudposthus. Postmuseum öppnades i Helsingfors huvudposthus i början av mars 1995.
Det fanns cirka 1 500 kvadratmeter utställnings- och kundlokaler i posthuset, och dessutom fanns det i samma byggnad kontors- och arbetsutrymmen samt arkivutrymmen för samlingarna. Museet i Helsingfors huvudposthus förnyades 2003 och 2008.

Museets ägare Itella-koncernen deltog tillsammans med många andra stora finländska företag i det så kallade Epos-projektet (2003–2007), vars vision var ett ”stort finländskt kommunikationsmuseum”. Projektet rann emellertid ut i sanden.
Det visade sig vara svårt att kombinera målen för museiverksamheten med målen för Itellas affärsverksamhet. Till följd av detta beslutade Itella Abp:s styrelse den 19 juni 2012 att Postmuseum skulle överföras till stiftelsen ”Postimuseosäätiö” som grundades. Syftet med stiftelsen var att upprätthålla och utveckla Postmuseum.

Kostnaderna för Postmuseums lokaler i Helsingfors huvudposthus blev för stora, och därför började man än en gång söka efter nya lokaler 2010. Museum i huvudposthuset stängde den 21 juni 2012. Nya lämpliga lokaler med cirka 650 kvadratmeter utställningsutrymme hittades i Tammerfors museicentrum Vapriikki, där det nya Postmuseum öppnades 2014.

För att trygga en kontinuerlig verksamhet vid Postmuseum beslutade Itellas styrelse i juni 2012 att grunda en stiftelse, till vilken ansvaret för Postmuseum överfördes. Stiftelsens beslutande organ är en styrelse, vars medlemmar tillsätts av Itella, Tammerfors stad och Finlands museiförbund. Itella och stiftelsen har ingått ett tolv år långt serviceavtal som fungerar som stomme för stiftelsens ekonomi.

Takaisin ylös